Det svenska TV-landskapet
Det svenska TV-landskapet har förändrats under senare år. Tittarna har fått större valfrihet både vad gäller innehåll och utrustning. I Sverige finns det drygt 4 miljoner hushåll som har tillgång till TV-mottagare. Hushållen tar emot TV-program från sändningar i marknätet, genom kabel-TV-nät eller genom sändningar över satellit. TV-mottagning via bredband, så kallad IP-TV, är ytterligare ett sätt att ta emot TV.
Mottagning sker hos hushållen via:
- kabel-TV-nät - 47 %
- antenn för marksändningar - 36 %
- parabolantenn - 20%
- IP-TV - 6 %
- annat (inkl.SMATV) - 3%
Källa: MMS.Olika TV-apparater i ett hushåll kan ha flera mottagningssätt och därför är summan mer än 100 %.
Hushållen har tillgång till fler kanaler än någonsin men tittartiden har inte ökat i samma utsträckning.De större programbolagen startar nischkanaler för att behålla sina tittare med ett mer specifikt innehåll. Deras tittarsiffror ökar men fortfarande samlas flest tittare kring mer folkliga program som Melodifestivalen. Utbudet av beställ-TV-tjänster blir större och tillgången till bredband har ökat möjligheterna att ta emot dessa nya tjänster. Bland de yngre minskar tablåtittandet till förmån för andra tjänster som webb-TV, nedladdning, sociala medier och dataspel.
Alla de större operatörerna erbjuder digital-TV och 2008 hade cirka 60 procent av hushållen digital-TV, enligt MMS. Det är bara kabeloperatörerna som fortfarande erbjuder ett analogt utbud. Oavsett mottagning erbjuder samtliga av de större operatörerna de 16 mest populära kanalerna i sitt utbud. De kanalerna hade 87 procent av det totala tittandet år 2008, enligt MMS.
Det svenska TV-landskapet domineras sedan lång tid av fem stora kanaler, s.k. Big 5. De är SVT1, SVT 2, TV3, TV4 och Kanal 5. De fortsätter locka flest tittare men möter konkurrens från nystartade kanaler. Kanalerna inom Big 5 står för 64 procent av tittartiden, enligt MMS.
Begreppet TV blir allt vidare när utbudet även kan konsumeras via dator eller mobiltelefon. Ett begrepp som används är rörlig bild. Det innefattar TV men även webbklipp, webb-TV, nedladdat material m.m. En jämförelse är mellan tablålagt TV-tittande och annan konsumtion av rörlig bild. Då står TV för 77 procent. Att använda datorn för att se på rörlig bild blir allt vanligare.
|
Läs mer:
Läs mer om TV i Medieutveckling 2009
Den svenska TV-marknaden I början av 2008 fick Mediavision i uppdrag av Radio- och TV-verket att ta fram en rapport om den svenska TV-marknaden. Läs Mediavisions rapport Utbud & efterfråga på svensk TV-marknad här (Pdf. Öppnas i nytt fönster.)
Nyfiken på HD-TV? Vad behövs för att kunna titta på HD-TV? Vilket land i världen var först med HD-TV? Vad är skillnaden mellan 1080i och 720p? Svaren på dessa frågor och mycket mer finns i Med HD-TV i fokus, mars 2009. (Pdf. öppnas i nytt fönster).
Vill du veta mer om MPEG-4? Digitala TV-signaler komprimeras för att ta så lite sändningsutrymme som möjligt. Vill du fördjupa dina kunskaper om komprimering? Läs mer i Med MPEG-4 i fokus , mars 2009 (Pdf. öppnas i nytt fönster).
Externa länkar: Radiotjänst (öppnas i nytt fönster)

Senast uppdaterat
2009-11-23 Ansvarig
Elin Bergh |